Gott nytt 2018!

Precis som på bilden ovan lever vi i fullständig avsaknad av solljus känns det som. Man tittar ut, tänker att "jahaja, undrar när det ska bli ljust idag då" för att sedan slå en titt på klockan och konstatera att det är lunchtid och att det troligen inte blir så mycket bättre än så här. Men så kom snön och ljusade upp lite i alla fall. Vi hoppas verkligen att den besöker oss under en lite längre stund än förra gången.

Vi började med nyhetsbrev 2015 och detta har under årens lopp inneburit blandade känslor. Framför allt så är det väldigt tidskrävande men det känns så värt det när vi någon gång får en uppskattande kommentarer från er som orkar läsa. Vi vill att nyhetsbrevet ska vara informativt om vår verksamhet men framför allt innehålla lite intressant läsning om psykisk och fysisk hälsa, träning och annat som ligger oss varmt om hjärtat. Det börjar bli svårt att komma på teman så tipsa oss gärna om det är något speciellt du vill att vi skriver om. I år tänkte vi djupdyka lite i kroppens muskulatur så håll i dig för idag startar vårens lååånga anatomilektion! Trevlig läsning!

Kroppens muskulatur

Musklernas funktion är att skapa rörelse och när de arbetar alstras dessutom värme som hjälper till att hålla temperaturen i kroppen på rätt nivå. De ger även stadga åt skelettet och skyddar våra inre organ.

Vi har ca 600 muskler i kroppen som vi kan styra med viljan, dessa kallas för skelettmuskulatur och utgör ungefär hälften av vår kroppsvikt. Utöver viljestyrd muskulatur har vi hjärtmuskulatur och glatt muskulatur som finns i våra inre organ. Dessa muskler kan vi ej styra med viljan.

SKELETTMUSKULATUR

Skelettmusklerna är uppbyggda av:
- en sammandragande (kontraktil) del som består av muskelcellerna och skapar själva rörelsen
- en elastisk del av bindväv som gör att muskeln kan töja ut sig
- en viskös del som består mestadels av vatten som dämpar rörelser inne i muskeln

Muskelbuken är den tjockaste delen av muskeln och i vardera ände om den tunnas muskeln ut för att övergå i senor. Muskelbuken består av muskelceller omgivna av bindväv och när muskeln tunnas ut ersätts muskelcellerna utav mer och mer bindväv för att till slut vara det enda som finns kvar i senan.

Varje muskel har minst en ursprungssena och en fästesena. Ursprungssenan är den mest centralt belägna på kroppen och rör sig minst när muskeln jobbar. Fästesenan är det motsatta och är placerad längst ifrån kroppens centrum och rör sig mest när muskeln arbetar.

Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt, vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittar på den i mikroskop. Proteintrådarna är av två olika sorter; aktin och myosin. Dessa två proteiner bildar sacromeren som är muskelns minsta arbetande enhet. Det är där som rörelsen skapas. Sacromerer i en lång rad bildar i sin tur en myofibrill. Myofibrillerna buntas också ihop med bindväv och bildar muskelbuntar. Muskelbuntarna hålls samman av bindväv och bildar slutligen själva muskelbuken.

Bindväven har tre huvudfunktioner:

  • hålla samman muskeln
  • bilda senor
  • förse muskeln med blodkärl och nerver

OLIKA FIBERTYPER

Muskelfibrerna delas in i två olika kategorier; Typ-I och Typ-II fibrer. Dessa har olika utseenden och karaktärer. Alla muskler innehåller en blandning av dessa fibertyper, de ligger huller om buller och man kan ha mer eller mindre av en viss typ.

Det som bestämmer själva muskelsammansättningen är våra arvsanlag men det går att träna sig till mer utav en typ av fibrer. Det gäller dock att träna väldigt hårt för att det ska ske en förändring och förändringen stannar bara kvar så länge som träningen bibehålls.

Typ-I fibrer är de långsamma muskelfibrerna och det är dessa som gör oss uthålliga så att vi kan hålla på med en aktivitet under en längre period. Vid träning ökar muskelcellernas tvärsnittsyta då fler myofibriller byggs in.

Typ-II fibrer är de snabba muskelfibrerna. Dessa kan utveckla mer kraft än typ-1-fibrerna men kraften kan bara bedrivas under en kortare tid. Typ-2 fibrer har en större tvärsnittsyta än vad de långsamma fibrerna har, även utan träning.

Ovan ser du exempel på två atleter med olika muskelsammansättning. Mannen på den vänstra bilden har tränat sig tillfler långsamma muskelfibrer medan mannen till höger istället har fler snabba muskelfibrer.


TRÄNING

När muskeln växer, växer även senan och blir starkare. Men det tar längre tid för en sena att bli stor och stark än vad det gör för muskeln. Just därför är det viktigt att öka träningsgraden försiktigt för att undvika skador.

Vid fysisk aktivitet ökar antalet aktin och myosin i musklerna samt antalet myofibriller och det är då muskeln blir större.

När muskeln utför en rörelse (dynamisk kontraktion) utgörs den av två faser; En koncentrisk fas när ursprunget och fästet närmar sig varandra. Det är här det är som tyngst. Den koncentriska fasen följs sedan av en excentrisk fas – när ursprung och fäste går ifrån varandra. Då är vi som starkast.

Det går också att jobba med muskeln utan någon rörelse. Då hålls muskeln spänd i ett och samma läge, så kallad statisk kontraktion. Detta är väldigt vanligt förekommande i dagens datorsamhälle.

Muskulaturen som håller oss upprätta kallas för kroppens posturala muskulatur. Dessa muskler utgör en viktig funktion genom att jobba statiskt i stående och sittande och korrigera hållningen genom små dynamiska kontraktioner.

När en muskel kontraheras förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små ”kraftverk”, så kallade mitokondrier, som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.

Muskelceller kan lagra överskottsenergi i form av glykogen (kolhydrater). Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, man blir trött och känner smärta i musklerna.

Musklerna innehåller till största delen vatten men det är dessutom den mest proteinrika vävnaden i kroppen med ett proteininnehåll på cirka 20 procent. Det är viktigt att äta protein för att inte förlora muskelmassa. Protein får du exempelvis från kött, ägg, mjölkprodukter, skaldjur, fisk, baljväxter och tofu. Det rekommenderade intaget av protein är 0.75-2 gram per kilo kroppsvikt och dag. Detta får vi i oss om vi äter en varierad kost och vi behöver därför inte tillsätta extra protein. Kroppen kan inte lagra protein som den kan göra med kolhydrater och överskott omvandlas istället till fett.

Nyheter på kliniken

NY KOLLEGA

Det är med stor glädje vi kan avslöja att vi äntligen fått en ny kollega som kan hjälpa oss att ta hand om er. Emma Lindahl är en go, glad och härlig naprapat som du med all säkerhet kommer att gilla. Trots sin ringa höjd över marken besitter hon oanade krafter och gillar, precis som vi, att plåga er när och där det behövs! ;) Hon börjar lite smått tisdagar och torsdagar med start nästa vecka. Våga boka en tid och välkomna henne med ett leende! 

GOLFTOUREN DUBAI

Nästa vecka (v. 4) kommer Europatouren i golf till Dubai. Linda kommer vara på plats och ta hand om några av de duktiga spelarna. Detta innebär tyvärr att hon lämnar er i sticket lite men Helena täcker upp ute på byggena och Emma på kliniken. Så alla förblir glada och nöjda!

Naprapatbussen

VIKARIE V. 4

Då Linda jobbar med golfarna v. 4 så kommer Helena att vika på Ikano Gustavsberg den 22/1 och på Skanska Årsta 25/1. Emma kommer att bemanna Ikano Årstaberg den 25/1. Tack för er förståelse!

STARS CAN NOT SHINE WITHOUT DARKNESS


Värt att tänka på när det känns mörkt, kallt och allmänt deppigt! Ta hand om dig!

Kramar från

Anette, Emma, Helena och Linda

Naprapatbussen Sverige AB

info@naprapatbussen.se

08-104168

www.naprapatbussen.se

MailerLite